Du kvinna! Lyft på armarna o känn!

Du har säkert nån gång känt att det händer saker hela tiden och inget reds ut innan nästa sak kommer o oron läggs på hög. Så har jag haft det en tid. Det har hänt saker som jag inte kunnat styra o som hade kunnat få enorma konsekvenser om jag hade haft otur. Inom loppet av tre dagar har alla mina orosmoment löst sig och jag kan nu känna mig ganska lätt flaxig i stället för att ha ett ok av bördor på axlarna. 

En av sakerna hände i torsdags. Jag hade varit på cirkelfys. Jag var stolt o nöjd o kände mig tillfreds med livet. Vi hade fått en köpare av huset och alla bitar var på väg att falla på plats. Jag skulle hoppa in i duschen efter passet o väl där upptäckte jag en knöl i bröstet!!!! Chock, förtvivlan, ilska mot nån däruppe som ser till att det aldrig får vara riktigt bra!!! Oron gnagde mig till sömns, jag kontaktade vårdcentralen i fredags, grät mig till en tid- vägrade vänta en hel helg!! Gick dit på em- jodå visst är det NÅGOT konstaterade en trevlig läkare. Åkte till moster, grät lite till, åkte hem o bestämde mig för att inte måla fan på väggen och att ta en dag i taget. Vi åkte därför in till stan o gick på Thai drack en öl , köpte godis o åkte hem och sov. 

Min vän som nyss gått igenom en cancerbehandling blev via messenger mitt stora stöd❤️ - och Hasse! Som alltid finns där för mig med sin stora trygga famn! 

Hela helgen har han varit med mig o gjort det som känts bäst för mig- som tex att åka till Ikea - bara för att få tiden att gå- jag blir rastlös av för mycket tid när jag väntar på något. 

Jag har också varit o promenerat med mamma o Gunnar i deras omgivningar. 

I söndags avslutade jag helgen med Core! Träning med i princip bara övningar för mage o rygg! 

I måndags var jag på jobb o sen tränare jag EFIT- sååå himla kul!

Att träna när man mår dåligt är bästa medicinen- den får mig att glömma saker som oroar - i detta fallet - väntan på remiss till mammografin. 

Idag på jobbet ringde de från röntgen o sa att jag var välkommen kl två då de fått ett återbud. Tack vare underbara kollegor kunde jag ta den tiden! Min mamma som varit mer orolig än jag själv följde med. Efter en olidlig röntgen (fan vad ont det gör!!!!) och ett ultraljud kunde en läkare lugna mig med beskedet att det rörde sig om en vattenfylld cysta. Såååå underbart skönt- en obeskrivlig lättnad! 

Så alla kvinnor som läser detta! Känn igenom era bröst OFTA!! Lyft på armarna o känn på sidorna. Jag hade aldrig känt denna om jag inte gjort det (lyft på armarna alltså) Jag hade tur denna gången - det kunde varit värre och ponera att det varit en tumör - så kanske jag upptäckt den i tid! 

Stor kram till er alla! 

/Tessan