------
Nu har det gått några dagar sen jag skrev de första meningarna och festen blev inställd men inte pga att jag var sjuk utan av att värdinnan hade fått förhinder. Jag brukar aldrig skriva om allt som händer med barnen då jag tycker att jag klampar i deras integritet men jag kan skriva om det är nåt med mig själv för då är det ju mitt egna val.
Sista tiden har det varit olika händelser som lagts på varandra som gör att jag har fått det svårare att hantera stress. Mina vänner har sagt till mig i flera år att du kommer att gå in i den berömda väggen om du inte går ner i tid eller drar ner på nåt annat. För några veckor sen gick jag ner 10%. Vad jag inte fattade då var att det redan var försent. Nu har jag legat i min säng i tre hela dagar- ensam för Hasse har jobbat hela dagarna. Jag har ställt min egen diagnos. Förutom min feber o dunderförkylning så är jag på väg mot ett utmattningssyndrom.
Jag känner igen mig i flera av symtomen men jag sover fortfarande på nätterna så än så länge befinner jag mig i en lindrig stressreaktion.
Det åtgärder man kan vidta är att prata med någon typ terapeut, lära sig stresshantering (yoga, andningsövningar, mindfulness, mental träning) fysisk träning o tänka på sin kost (personer som hamnar här prioriterar ofta inte vad se äter), söka glädje skratt o harmoni i vardagen mm
Man behöver oftast inte vara sjukskriven. Jag har ändå bestämt mig för att vara hemma minst en vecka. Jag har en vän som skulle bli psykolog men som jobbar med en med holistisk syn där hon ser o jobbar med hela människan. Henne ska jag gå till o lära mig att gå in i mig själv med olika övningar, vi ska ha skrattyoga och säkert nåt mer:) varje dag ska jag gå till henne- jag blir glad av att vara med henne o hon ger alltid massa hopp och positiv energi o glädje:)
I allt detta finns det ju en annan sida som handlar mer om vad man ska göra med sitt liv, hur kan man våga göra det man egentligen vill? För egentligen vill jag ju inte jobba på förskola längre- jag älskar barn men jag älskar inte längre jobbet som förskollärare. Jag vill jobba kreativt , skapa! På heltid! Men det krävs utbildningar som finns i Norrland o det krävs ovisshet ekonomiskt o det går ju inte när man har ett stort hus. Hoppas min alldeles egna terapeut har lite tankar kring det också:)
I dag har jag ägnat mig åt att leta upp o ladda ner hundratals bilder som ska pryda en vägg i mitt vardagsrum. Bilder som gör mig glad, bilder på familjen mest på barnen naturligtvis o nån enstaka på resten av släkten:) Jag ska måla den väggen först o skaffa nån belysning- det blir mitt lilla projekt framöver.
Kram Tessan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar