Citat från "Pernilla hittar flytet"

Just nu är jag nere i en rejäl motig träningssvacka vilket resulterar i en liten viktuppgång, frustation, irritation över småsaker som jag tror jag hanterat annorlunda om jag fortsatt med min träning.

En "löparkompis" till mig jobbar på BLT och hon har en "hitta-flytet-blogg" som heter "Pernilla hittar flytet". Från och med idag länkar jag till hennes blogg. Hon skrev ett inlägg om dikeskörning,yttre och inre motivation som jag kände stor igenkänningsfaktor i

Citerar nu;

Jag brukar säga att min motivation åker berg-och-dalbana. Oftast är jag sjukt taggad att träna och jag njuter verkligen av hur bra jag mår när jag tränar regelbundet. Men ibland skyller jag på tidsbrist, trötthet, huvudvärk, att det är tråkigt att träna ensam, och så vidare. Ställer jag in ett träningspass så är det lätt hänt att jag även ställer in nästa pass, och sen börjar spiralen snurra nedåt allt snabbare. Det känns motigt helt enkelt.

Alla hamnar i dessa svackor emellanåt, de är liksom en del av resan mot ett hälsosammare liv. Jag brukar skämtsamt kalla det att ligga i diket och kravla en tid. Det är helt okej att vältra sig i diket en vecka eller två, men förr eller senare måste man upp på vägen igen. Och gör man sin väg lite bredare, lite mer tillåtande, så är det inte lika stor risk att man kör i diket så ofta, trots att kurvorna är snäva. Och sänker man också hastigheten är chansen ännu större att man håller sig på vägbanan större delen av tiden.

Motivation kan vara yttre eller inre. Exempel på yttre motivation kan vara straff eller belöning. När vi säger till tonårsdottern att hon måste plugga till provet om hon vill sova över hos kompisen på fredag så kan man säga att det är en kombination av straff och belöning. (Plugga = sova över hos kompisen, plugga inte = stanna hemma.) Att straffa sig själv är dock sällan så meningsfullt, och det är faktiskt inte så bra när det gäller tonårsdottern heller. Belöning är ett mycket bättre sätt att ge någon, eller sig själv, yttre motivation. Det räcker ibland att formulera sig så att det upplevs som en belöning. ”Om du pluggar till provet så får du sova över hos din kompis på fredag som ni planerat.” Jämfört med ”Om du inte pluggar så får du inte sova hos din kompis på fredag.”


Inre motivation består egentligen av tillit till sig själv och sin egen förmåga. ”Jag klarar det här.” När det känns motigt att springa tänker jag som ett mantra ”jag kan det här, jag vill det här” och efter ett tag så går det lättare. Jag behöver inte prestera bättre och bättre för varje gång, egentligen är det viktigaste att jag faktiskt gör det. Samtidigt vet jag av erfarenhet från förra vårens löpträning att om jag springer tre gånger per vecka så kommer utvecklingen automatiskt. Det är inget som jag behöver pressa mig själv till.

Med hjälp av positiv förstärkning kan man stärka tilliten till sig själv. Varje gång man gör ”rätt” ska man klappa sig själv på axeln och sträcka på sig stolt. De gånger man gör ”fel” ska man acceptera, analysera och hitta nya strategier för att klara av en liknande situation bättre nästa gång. Man ska helt enkelt se misstagen som ett tillfälle att lära sig mer om sig själv.

Ett exempel: Du vill springa 3 km innan frukost måndag-fredag. Du är väldigt övertygad om detta innan du somnar, men när klockan ringer så snoozar du så länge att du inte hinner springa. Dag efter dag händer detta. Du blir apbesviken på dig själv och känner dig värdelös. Men morgonen är nog inte rätt tid för dig att springa. Finns det någon annan tid på dygnet som kan passa bättre? Jag är väldigt förtjust i lunchträning, innan jag äter min lunch, men jag gillar också att träna direkt efter jobbet. Det är perfekt att skingra mental trötthet med att jobba sig fysiskt trött. När skallen är trött behöver kroppen jobba.

Jag vill inte ha en massa mat i magen när jag springer så ibland åker jag hem och lagar middag som barnen äter själva medan jag själv springer en runda, och sen äter jag middagen direkt efter att jag sprungit.  Alla måste hitta sitt sätt – och lär du dig något av dina misstag så blir du hela tiden lite klokare, både vad det gäller kost/träning och allt annat i livet.

Tack Pernilla för väl valda ord.
Jag börjar i morgon....men jag ska sänka hastigheten och köra på en bredare väg :)

/Tessan